Bolgheriprovning och Party hos Vinmannen

I torsdags belönades 30-årsjubileets festkommitté med en provning av det bättre slaget bestående av unga viner från Bolgheri. Uppställningen var enligt följande:

2011 Solosole Vermentino                                                   

2007 CaMarcanda, Gaia                                                      

2008 Sassicaia, Tenuto San Guido                                    

2008 La Chapelle de La Mission Haut Brion                         

2008 Sondraia, Poggio al Tesoro                                         

2008 Guado al Tasso, Antinori                                            

2008 Ornellaia       

Kort summering av de röda. Gajan och Sassicaian var mest tillgängliga och mycket angenäma. Förvånad att Sassicaian inte var mer sluten, men det är möjligt att den öppnat upp efter endast 4 år. Bordeauxen en liten besvikelse. Sondraian givetvis ganska prisvärd (279) men kom inte riktigt upp i samma nivå som de andra. Antinorin rätt så sträv och Ornellaian kan jag väl bara säga att, vi ses om 5+ år!

Lördag kväll var det kalas hos vinmannen där vi efter den obligatoriska Champagnen, för kvällen 2005 Launois Brut, fick fem viner blint där vi skulle gissa allt från druvdominans till Producent. Att vinerna kunde vara så pass gamla som 50+ gjorde inte saken enklare.

Uppställningen:

  

1. 1961 Château Marquis de Terme                        

2. 1995 Château Caronne St Gemme               korkad    

2. 1961 Joseph Boudry Châteauneuf du Pape   ersättare

3. 1989 Château Giscours                                   

4. 2004 Château Simone

5. 1996 Mondavi Cabernet Sauvignon Reserve   



  

Trodde glas 1 var betydligt yngre och ett ypperligt bevis för att 1961 är ett stort år. Glas 2 vilken skönhet somman bara ville ha mera av. Glas 3, något av en besvikelse, men höll ändå rätt bra för att vara 23 år! Glas 4, vad är detta? Nåväl rätt OK. Glas 5 var ungt med mycket tanniner men växte allt eftersom kvällen fortskred.

Fler som provades var 2004 Roagna La Rocca e la Pira Barolo som tyvärr var    korkskadad. 2001 Jadot Gevrey Chambertin Clos St Jacques var en trevlig ganska drickfärdig bekantskap. 2008 Cantina Valpantena Amarone della Valpolicella fick bekänna färg till den utomordentliga Entrecoten som serverades!    

Kvällen avslutades, med vad man skulle kunna säga, där den började i torsdags med en Grappa di Sassicaia!

                                                       

3-betygsträning

Mycket bra arrangemang av Gunnar H. provning och Kaj W. mat på vår trebetygsträning. Fokus på ursprung och först ut en typisk Mosel med skaplig sötma, följt av en trevlig om än inte helt enkel att hitta Alvarinho. Glas tre var betydligt enklare, en Madeira Sercial 5 år. Sista vita var päronsoda etc. men själv var jag helt fel ute på denna Franken Silvaner. Över till de röda där jag inte blev riktigt klok på det första vinet. Skrev Syurah, grenache, Ch9P, men inget rätt. Fick rätt för garderingen av en Cote de Beaune i alla fall. Glas 2 var typisk Piemonte och full pott. Glas tre helt borta igen, en 2009 St Estephe, svårt. Sista glaset en Ribera del Duero men här var jag i nya världen. Hur som helst fick jag med råge mer än hälften rätt och då är det lätt att glömma alla gånger då hälften varit bortom horisonten hahaha

Vinåret 2012

Många bloggare försöker sammanfatta vinårets höjdare i alla dess former. Svårt tycker jag när jag för det första för första gången på många år inte förde någon dagbok och för det andra är som oftast tillfället som gör vinet och inte tvärtom. Man kan ju dricka etiketter och skulle det vara vinet som gjorde tillfället skulle förmodligen en Château Margaux av tidigt 80-tal varit en av höjdaren, men förmodligen hade jag för stora förväntningar på den så den hamnar nog inte ens på en 10-bästa lista.

Jag har svårt att göra någon lista men skulle vilja framhäva ett antal områden och/eller teman som karaktäriserat året:

1. Okanagan Valley som verkligen imponerade på mig och dessa veckor skulle jag gladeligen byta ut mot alla andra under 2012
2. Bordeaux som alltid och speciellt några gamlingar som ingen egentligen trodde på, men också ett antal vita torra som presterat på hög nivå.
3. Champagne håller som vanligt måttet.

Årets uppstickare:

Pinot Noir i många olika former

Årets övervärderderade:

Allt för många alkoholstinna fruktbomber från Venetien även om det finns undantag

Lördagsgodis

Direkt plockade ur vinrummet som för närvarande har något lägre temp än vanligt, 8 grader mot normala 12. Graillot är möjligtvis på väg att nå sin absoluta dryckespeak, hur man nu kan bedöma det. Hur som helst tror jag att detta vin håller och eventuellt blir än bättre under de närmaste 10 åren, men det är riktigt bra just nu.

Wynns är sen tidigare en favorit och det är sista flaskan som går vilket kan kännas lite vemodigt, men å andra sidan är det bättre att dricka innan toppen är passerad. Denna håller nog ett par år till, men varför chansa.

Consensus: Fler Wynns ska jag inhandla medan ett antal andra årgångar Graillot får vänta i källaren några år till!